söndag, april 30, 2006

Oh I'll be so alone without you

maybe you'll be lonesome too.

Eftersom jag har vart en berg- och dalbana det senaste i humöret, så har jag inte alls haft nån energi över till att blogga. Dock känns det idag mycket bättre, så jag kan nog skriva för alltid. Fast jag måste ju sova så föralltid blir inte längre än vanligt. Det blir nog ganska detaljerat hursomhelst.

Helgen har varit jättetrevlig. Jag jobbade under fredagen, sen bar det av hemåt för att plocka iordning lite och duscha och göra mig iordning, och sen åka och hämta Jessica. Vi stannade på Coop i Sisjön på vägen och köpte lite läsk och chips och gott, och sen åkte vi och hämtade Linda för att sen hamna hemma hos mig. Där lagades en mycket god pastasallad med lax, som sedan blev utsökt med fetaost att dekorera med, suveränt! Sen plockades det undan och det var filmdags. Donnie Darko var filmvalet och jag somnade efter max en timma. Jag väcktes av att Linda och Jessica började planera Lindas hemfärd med bussen, och jag gick upp och följde med till hållplatsen så att Jessica skulle slippa bli jagad av älgar på tillbakavägen. Det gick bra, och Jessica sov över. Jag somnade snabbt igen och sen sov jag till 12 på lördagen. Då hade Jessica varit vaken ett bra tag.. Frukost och sen göra sig iordning för att vid strax-innan-tre-tiden köra Jessica till Kållered och sen fortsätta mot stan, parkera på Heden och möta Sandra på Kungsportplatsen, gå vidare mot Nordstan och köpa fika och sitta på Lejontrappan och fika på fikan i det lite kalla och blåsiga vädret. Mycket trevligt, och min hallon och valnötsmuffins nersköljt med CocaCola var ett bra val. Det var för kallt så vi gick till bilen, lurade oss ut ur den krångliga stadstrafiken och åkte hem till Sandra. Sen var jag hos henne hela kvällen, kollade på film, spelade Uno (haha, jag ser er framför mig, rynkandes på era ögonbryn och tycka att det gör man ju när man är 12) och kollade på Deal or no Deal. Enormt trevligt var det iallafall, speciellt som det var ett tag sen jag träffade Sandra.


So, take me in your arms again.
Lead me in my dreams again.
So, what is it worth?
I'll sell my soul, what is it worth?

Only you know.


Idag var det väl tänkt Cortégen inne i stan, men fan, det regnar ju och är så trist väder, jag orkade bara inte med det. Nu regnar det såklart inte, men är ändå försent för att hinna se den. Det sköna är att man slipper trängas, man slipper alla fulla människor och dessutom slipper man stå som ett frågetecken på en del av vagnarna och inte fatta vad de menar. Vafan, så speciellt är det ju inte.. Jag hinner ändå med fler.
Istället har det blivit en ren slappdag hemma, enormt gott. Behövs när man jobbat.. Gott med långhelg, dock har jag inte planer för imorgon. Det kanske kommer :)

Jaja, ska korka upp en flaska Heineken som jag sparat, och så ska jag softa vidare med Smallville och Lost.


In the world, in the air, on my tongue,
before my eyes, beyond the stars, beneath the sun

Ta hand om er!

Jenny

1 Comments:

Blogger ' said...

Uno! Fan vad retro. Det är ju skitkul, varför spelar man det inte oftare?

12:53 em  

Skicka en kommentar

<< Home