everybody's changing and I don't feel the same

Ett lite senare inlägg än planerat, men så blir det när man inte är hemma. Hade trevligt ikväll iallafall, så det får vara min ursäkt till sent skrivande.

Dagen har varit lugn, innan jag åkte hemifrån städade jag lite och tvättade lite (vilket påminner min om att jag har tvätt i tvättmaskinen och torktumlaren som jag måste ta innan jag går och lägger mig). Försökte få igång ett spel så att jag och bror kunde spela mot varandra, men vårt kära nätverk ville visst inte som vi. Kanske pappa löste det efter att jag åkt, får väl fråga imorgon.

Nu när jag kom hem insåg jag att jag glömt ta min nyckel från dörren, så det var bara att snällt knacka på och göra pappa lite lagom irriterad. Men men, antingen det eller sova i bilen, vad väljer man? Borde kanske tänkt på det innan jag åkte, men denna gången gjorde jag inte det och inte kan jag göra nåt åt det nu ändå.

Give me one more chance

And you'll be satisfied

Give me two more chances

You won't be denied

Insett att jag har två tandläkartider på en dag, den 24e. 8,30 har jag på vårdcentralen och 9,20 hos ortodonten. Hoppas att de på vårdcentralen inte är sena bara, då skulle det änna köra ihop sig.. Tur i alla fall att jag har bilen, annars hade det inte gått över huvudtaget...

Imorse kände jag mig väldans duktig när jag gick upp strax efter halv tio. Wow tänkte jag, så tidigt har jag inte vart uppe på flera veckor. Dock hade jag inte något alls att göra (mamma hade lagt sig igen för hon skulle jobba nu inatt) och då ville jag inte börja bröta så att hon skulle vakna. Tänkte att då kan jag se klart filmen jag påbörjade igårkväll. Jojo, hann tillochmed se klart den sista halvtimman, och sen somnade jag om. Vaknade igen vid ett, och så var det som vanligt igen. Jag vaknar typ alltid vid ett, även om jag hatar att jag sover så längre. Men inte mycket att göra åt när man vänder dygnet, har bara mig själv att skylla.

Jaja, ännu inte spikat något för imorgon, ligger lite löst att träffa syrran.

Förresten Linda. Jag sa ju att du skulle läsa min blogg idag. Det finns en anledning till att det är just du som jag vill ska läsa, för en liten del ska handla om dig.

Vi har känt varandra sen evigheten, ungefär. Vi har väl som de flesta varit vänner i vågor, och tyvärr har det ju de sista åren inte varit mycket till vänskap egentligen, mer som bekanta. De senaste dagarna/veckorna, genom att vi träffas genom Jessica egentligen, har jag insett hur mycket jag faktiskt saknar dig. Du är en sån person som gör en glad och som finner bot på problem och som alltid förstår. Du förstår allt, din smarta jävel ;)
Jag känner att du är värd en del av min blogg, för jag vill att alla som läser ska veta vad jag tycker om dig. För det gör jag, jag har saknat dig mer än du nog förstår, och säkert jag också.
Jag hoppas att vi kan bli vänner som innan, och inte bara umgås när vi är med Jessica (inte för att det är fel med det heller), utan bara vi också. Jag vill ha dig tillbaka som den vännen jag för första början tyckte om, för du har en underbar personlighet.

Lite fjäskigt där änna jue, men ibland ska man vara det också. Jessica; jag tycker fortfarande lika mycket om dig ändå, och samma med er andra som står mig nära.

Yeahyeah, blir mer skrivande imorgon. Ska söka på ett par jobb då också.

And I miss you, like the deserts miss the rain


Ta hand om er!
Jenny